Inlägget om PMS gav upphov till några kommentarer kring P-piller, och mina tankar kring dessa preparat kräver faktiskt ett eget inlägg.
Jag fick P-piller när jag var femton år, av en barnmorska på en ungdomsmottagning, och jag ifrågasatte aldrig att jag som växande tonåring blev fullproppad med hormoner varje dag.
Jag åt P-piller i nästan 12 år, och under de här åren hade jag djävulska humörsvängningar, jag kunde inte gå ner i vikt och jag kände att det låg som en slöja över livet.
Så slutade jag en dag. Otaliga släktingar har dött i cancer och jag läste en artikel om faran i att äta P-piller för länge. Så jag slutade. Och livet kom tillbaka.
Det gick ganska snabbt. Under ett halvår lyftes slöjan, jag gick ner i vikt, orkade mer, mitt galna humör jämnade plötsligt ut sig och jag kände mig så ofattbart närvarande.
Jag skrämdes av det här, och jag blev ganska sorgsen över att ha varit full av konstgjorda hormoner i så väldigt många år. Sen blev jag heligt förbannad.
Varför är det vi kvinnor förväntas ta ansvar för preventivmedlen? Jag hör så ofta att P-piller är enkelt, men det finns inget enkelt med P-piller. Tyvärr finns det e bild av att pojkarna och männen inte klarar av att sköta det här, att kvinnorna skall ta ansvar för graviditets- och sjukdomsskydd. Men jag tycker att vi skall vägra. Rakt av.
Om vi vägrade förvanska våra personligheter och förgifta våra kroppar så skulle nog marknaden för manliga preventivmedel växa dramatiskt.
Jag vägrar. Aldrig någonsin mer. Jag vill inte stoppa några gifter i min kropp, och allra minst ett hormonpreparat som ökar risken för cancer, förändrar min personlighet och sedan förstör naturen när jag kissar ut det.
Jag trodde faktiskt att jag hade en depressiv personlighet, jag var övertygad om att jag var skapt att vara mullig, deppad och seg. Men det var inte jag, på riktigt. Det var pillren jag fått utskrivna av en läkare.
Nuförtiden har jag bara mina egna, naturliga hormoner i kroppen, och det är alldeles alldeles underbart.
Jag vill säga till er som läser: vägra P-piller! Säg till era män att de skall ta ansvar för preventivmedlen exakt lika många år om ni gjort det. Lika för lika, så enkelt är det. Offra inte era kroppar och er hälsa för någon annans bekvämlighet.
Priset är alldeles för högt.
