Som ni vet så läser jag farsanmittilivet regelbundet, och idag känner jag också behovet att lämna en kommentar. Jag är uppriktigt berörd av den resa han genomgår, från (om jag får tala klarspråk) feg småkille till vuxen man. Jag läser om den parterapi han och frun går i, och jag förvånas över det äkta engagemang han känner inför uppgiften att reparera och förbättra sitt äktenskap.
Jag var så skeptisk, såg honom som en man oförmögen att förändras. Jag föraktade svagheten som fick honom att bedra sin fru, och lämnade ilskna kommentarer här på bloggen. Men ju mer jag läser, desto mer inser jag att han verkligen försöker. Att se på sig själv är aldrig lätt, att vara ärlig mot någon man bedragit är ännu svårare. Men han gjorde det faktist, och därigenom gav han mig en viktig läxa om fördomar och människors förmåga till förändring.
Så farsan, jag hoppas och ber för att ert äktenskap håller. Och om det inte skulle göra det, så kan du iallafall veta att du stått upp och varit en man och gjort allt i din makt för att det skall fungera. Det är värt all respekt, i min bok.
Tack!!!
Jag läste det här inlägget första gången på mobilen och läste det igen och bölade en liten skvätt.
Det är skönt att få stöd och bekräftelse och jag värdesätter den från dig pga alla kommentarer du givit ända från början.
Det var bland annat din och ManMakePappas blogg som fick mig att ta sista steget att ta upp det här i parterapin. Gud eller vem det nu är ska veta att det är tungt.
När SMS-en från frun ryker av ilska och sårad självkänsla (förståeligt just nu) är det bra med peppning. Jag pratade litet med min pappa om att vi har det knepigt just nu och han kan hålla det på en bra nivå, till skillnad från min mamma. Det här blir nog ett helt inlägg snart.
Någon gång i ett framtida liv kanske jag skulle ta en tur till Skåne för att över en kopp kaffe träffa denna människa som sparkat mig i häcken och fått mig att resa mig litet mer.
Jag ser fram emot en framtida fika! Jag är inte bara bra på moraliserande blogginlägg- jag gör en grym cappuccino också….